Faktaboks

Såda-Gyrd Bårdsson
norrønt Sáða-Gyrðr Bárðarson
Levetidskommentar
cirka 1145
Verke
Hovding og lendmann
Familie

Foreldre: Ukjende.

Fosterfar til kong Sigurd 2 Haraldsson Munn (1133–55).

Såda-Gyrd Bårdsson var ein norsk stormann og lendmann i Trøndelag i fyrste halvdel av 1100-talet. Dei nære banda til kong Harald Gille og sonen Sigurd Munn gav han ei sentral politisk rolle i formyndarstyret for Harald sine søner i 1130- og 1140-åra.

Bakgrunn

Det vi veit om Såda-Gyrd sitt liv, byggjer på opplysningar i dei to anonyme sagaverka Morkinskinna og Fagrskinna, og Snorre Sturlasons Heimskringla. Tydinga av namnet Såda-Gyrd er ukjent. Såda-Gyrd blir fyrst nemnd i samband med hendingane som følgde kong Harald Gille sin død i 1136. Såda-Gyrd var på dette tidspunktet fosterfar for den unge kongssonen Sigurd Munn, og han må såleis også ha hatt eit nært band til kong Harald i tida før 1136.

Lendmann

Under samkongedømmet som vart etablert mellom kongssønene Sigurd og Inge Haraldssøner, var Såda-Gyrd ein av dei mest sentrale aktørane i gruppa av lendmenn som stod for den politiske leiinga medan kongssønene var born. I andre halvdel av 1130-åra var det særleg trugsmålet frå tronkrevjaren Sigurd Slembe, i allianse med den avsette kong Magnus Blinde, som dominerte det politiske biletet. Våren 1139 herja Sigurd Slembe og Magnus fleire stadar langs norskekysten. Såda-Gyrd og kong Sigurd prøvde å få has på dei, utan hell. Fyrst seinare same år, etter å ha slått saman hærstyrkane sine, klarte Haraldssønene å eliminere motstandarane i eit slag ved Holmengrå. Etter dette høyrer vi ikkje noko meir til Såda-Gyrd Bårdsson, men han kan ha vore i live fram til byrjinga av 1150-åra.

Såda-Gyrd hadde tre born, etter det vi kjenner til. Sigurd, som truleg var den eldste av sønene, er nemnd mellom lendmennene som freista å forsvare Konghelle mot eit vendisk åtak i 1135. Forsvaret var mislukka. Sigurd sjølv overlevde, men han fekk ikkje noko langt liv etter dette, vert det sagt. Filippus, den andre av sønene, høyrer vi fyrst om i andre halvdel av 1150-åra, i fylgje med kongane Øystein Haraldsson og Håkon Herdebrei. Såda-Gyrd hadde også ei dotter, Cecilia, som var gift med Jon Kada, bror til Ivar Kalvsson som vart biskop i Nidaros. Jon var også å finne i kong Sigurd Munn og svigerfaren sine rekkjer. Ikkje berre Såda-Gyrd sjølv, men også eit vidare nettverk av familiemedlemmer, deltok såleis i hendingar som forma Noregs eldste politiske historie.

Les meir i Store norske leksikon

Litteratur

  • Fagrskinna, utg. av Finnur Jónsson, København 1932
  • HKr., utg. av Finnur Jónsson, 1911
  • Morkinskinna, utg. av Finnur Jónsson, København 1902–03
  • G. Storm: «Lendermandsklassens Talrighed i 12. og 13. Aarhundrede», i HT, rk. 2, bd. 4, 1884, s. 129–188
  • H. Koht: biografi i Norsk biografisk leksikon 1, bd. 12, 1954

Kommentarar

Kommentarar til artikkelen blir synleg for alle. Ikkje skriv inn sensitive opplysningar, for eksempel helseopplysningar. Fagansvarleg eller redaktør svarar når dei kan. Det kan ta tid før du får svar.

Du må være logga inn for å kommentere.

eller registrer deg